Folket tar makten 1815–1921

Amerikafararna och de som stannade kvar

Tre stenar på rad, utanför en by i Västra Eneby socken, berättar om tre syskon som emigrerade till Amerika. Först var det äldsta sonen Carl Johan, som var 22 år när han lämnade föräldrahemmet 1849. Hans föräldrar reste en sten med inhuggen text, utefter vägen bort från byn. Kanske var det där de sa adjö till varandra, och visste att de nog aldrig mer skulle ses. Carl Johan reste bara fyra år efter den första gruppen emigranter med Peter Cassel från Kisa, pionjärerna som banade väg med hjälp av Kisas politiske apotekaren Sundius. Många just från Kinda valde att följa efter och lämna Sverige. Missnöje med politiken och bland annat skiftesreformer som påverkade försörjningsmöjligheterna gjorde att Amerika blev ett alternativ. I det förlovade landet lockade billig mark, gott om arbete och kanske äventyr.

1854 var det dags för föräldrarna att resa två stenar till. Deras Anna Sofia och Samuel Peter, 24 och 19 år, hade rest tillsammans till Amerika. Kanske hade storebror Carl Johan skrivit brev hem och skickat pengar till biljetter för sina syskon. Efter folkskolereformen 1842, med obligatorisk skola för alla barn, ökar läs- och skrivkunnigheten. Amerikabrev kan läsas av fler och tidningarna skriver om amerikafarare.

Längre fram blir emigranttrafiken väl etablerad, emigrantagenter i socknarna förmedlar biljetter, och i början på 1900-talet lämnar fortfarande många av de unga hembygden. Ett avskedsfoto med blommor runt halsen är populärt att ta. 1,3 miljoner emigrerade i hela Sverige, men nästan en femtedel återvände, ofta med nya erfarenheter och idéer.

Stenarna står fortfarande kvar vid vägen bort från byn och lindarna som ramar in platsen har vuxit sig stora. Idag är det andra familjer som bor i byn, men det som är hugget i sten finns kvar och väcker undran hur det gick för amerikafararna.

Fler emigrantöden och berättelser om denna speciella tid finns att upptäcka på Kisa Emigrantmuseum, Storgatan 10, i kulturkvarteret Vråken.

Ansvarig för avsnittet: Cecilia Sagrén

Lästips:

Läs om Kindas emigrantpionjär Peter Cassel: H. Arnold Barton, Peter Cassel & Iowas New Sweden, 1996.