Dödsfall och begravning

När en person dör uppstår många frågor. Vad behöver göras? Vem gör vad? Här hittar du information om bouppteckning, dödsboanmälan och begravning. Kommunen kan hjälpa till, särskilt om det finns ekonomiska svårigheter eller om det inte finns anhöriga.

Bouppteckning – när och hur?

En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar, skulder och dödsbodelägare.

Det här gäller:

• Bouppteckning ska göras efter de flesta dödsfall.
• Den visar vem som har rätt att ärva och vad dödsboet äger.
• Om den avlidne var gift, ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas med.

Bouppteckningen kan göras av dödsbodelägarna själva, eller med hjälp av en jurist eller begravningsbyrå.

Dödsboanmälan – ett enklare alternativ

Om dödsboet saknar tillgångar (förutom till en enkel begravning och nödvändiga kostnader) kan man i stället göra en dödsboanmälan.

Det här gäller:

• Dödsboanmälan görs av socialnämnden i den avlidnes hemkommun.
• Den skickas till Skatteverket.
• Den ska göras inom två månader från dödsfallet.
• Socialtjänsten gör oftast ett hembesök för att kontrollera tillgångarna.

Viktiga krav för dödsboanmälan:

• Den avlidne får inte ha ägt fastighet, bostadsrätt eller tomträtt.
• Inga pengar eller tillgångar får användas under utredningen.
• Stoppa alla autogiron. Betala inga räkningar.
• Fordringsägare ska informeras om att en utredning pågår.
• Saker av värde får säljas efter utredningen, men bara för att bekosta begravningen.

Begravningskostnader prioriteras. Andra skulder tas inte med i bedömningen.

Så gör du en dödsboanmälan

Du kan använda kommunens e-tjänst för dödsboanmälan, eller kontakta Individ- och familjeomsorgen för att få hjälp.

Vem tar hand om dödsboet?

Dödsbodelägarna ansvarar för att ta hand om dödsboet tills det är avslutat.

Om det inte finns några anhöriga eller närstående som kan ta ansvar, kan socialnämnden i undantagsfall tillfälligt förvalta dödsboet. Kommunen kan då ta ut ersättning från dödsboet för detta arbete.

Begravning – så fungerar det

Svenska kyrkan ansvarar för begravningar i Sverige, även för dem som inte är medlemmar.

Det här ingår i begravningsavgiften (som betalas via skatten):

• Gravsättning och gravplats på allmän kyrkogård
• Kremering
• Transporter
• Lokal för förvaring och begravningsceremoni

Om det inte finns anhöriga som kan ordna begravningen, kan kommunen göra det.

Ekonomiskt stöd till begravning

Om dödsboet saknar tillräckliga medel kan du ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader hos kommunen.

Begravningsombud – stöd för dig som inte är med i Svenska kyrkan

Begravningsombud utses av Länsstyrelsen och företräder personer som inte är med i Svenska kyrkan.

Ombudet:

• Ser till att icke-medlemmar får en begravning som passar deras önskemål
• Kontrollerar att begravningsavgiften är korrekt

Kontakt begravningsombud:

Håkan Karlsson
Telefon: 076-313 62 74

Du kan kontakta begravningsombudet om du har frågor eller synpunkter på begravningsverksamheten.